1871-1935 Granville attended the Berkeley School for the Deaf (later the California School for the Deaf) from 1879 to 1890 where his artistic talents were recognized and encouraged. There his teacher Theophilus d'Estrella taught him painting, drawing and pantomime. When he graduated from CSD, Redmond enrolled at another CSD: the California School of Design in San Francisco, where he worked for three years with teachers such as Arthur Matthews and Amedee Joullion. He famously won the W. E. Brown Medal of Excellence. He associated with many other artists, including Gottardo Piazzoni and Giuseppe Cadenasso. Piazzoni learned American Sign Language and he and Redmond were lifelong friends. They lived together in Parkfield, California, and Tiburon. 1893 saw Redmond win a scholarship from California School of the Deaf and from the School of Design, which made it possible for him to study in Paris at the Academie Julian under teachers Jean-Paul Laurens and Benjamin Constant. At the Academie Julian, he roomed with sculptor Douglas Tilden, famous deaf sculptor and another graduate of the California School for the Deaf. In 1895 in Paris his painting Matin d'Hiver, was accepted for the Paris Salon.  Related Paintings of Granville Redmond :. | California Oaks | john gra bath, cnville, earl of | Flowers Under the Oaks | Southern California Hills,n.d | Sailboats on calm seas |
Related Artists:
Irving R.Wiles
American Painter, 1861-1948
Charles Parsons
American Painter , 1821-1910
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.